jag måste få ur mig det här någonstans.

Alltså varför ska kärlek och känslor vara så extremt svårt?

varför ska det vara så förbannat svårt att bara glömma en person och gå vidare?

måste just den personen sätta sig fast på hjärnan och sitta kvar där när man väl försöker gå vidare, och när man väl hittar en annan man börjar tycka om lite sådär så kommer alltid den gamla personen upp i huvudet igen och allt skiter sig?
varför ska det vara så grönjävligt jobbigt att gilla en person?
alla känslor som tar över kroppen, om de bara kunde sluta finnas inom en när det inte funkar längre med den personen. Att känslorna flyger iväg samtidigt som personen gör det. 
vad mycket enklare det hade varit då.

Då hade man inte behövt känna sig så skyldig eller inte ha så svårt för att gå vidare?

har ni tänkt på det här som jag gör nu någongång?

jag hat tänkt på det en massa gånger och det är faktiskt sant.

iallafall för mig, men det är olika för alla personer.

vissa kan gå vidare enkelt, andra kan inte det.

och gud så orättvist det är egentligen, ellerhur?
hade det inte bara varit bättre om kärleksproblem inte fanns utan det bara hände bra saker inom kärlek istället för dåliga? För jag måste säga att för mig så händer det nästan alltid negativa saker inom kärlek/killar.

det har det gjort hittills och det är så grymt jobbigt. 

Nu vet jag dock att jag är inne i '' depp '' perioden och en annan dag kommer jag skriva motsatsen till detta.

men just nu är det såhär det ligger till.

& jag var bara tvungen att få ur mig det någonstans. 



ingen har typ läst det men ja, det är mina känslor just nu.